Det är sällan jag skriver om religion här på bloggen. Mest beror det nog på att jag sedan tonåren varit något av en agnostiker. Av ren slentrian har jag dessutom varit medlem i Svenska kyrkan fram till förra året då jag meddelade dem om mitt utträde. Jag har all respekt för de som har en tro och menar att det är lika mycket värt som mitt val att inte tro.
Det är inte förrän på senare år som jag åter börjat intressera mig för religion, inte så mycket för den religiösa aspekten, utan mer ur ett politiskt perspektiv. Den första nya religionen jag kom i kontakt med runt 2006 var Pastafarianismen som startades som en motrörelse mot Kreationismen i Kansas. Jag har aldrig sett mig som en Pastafarian, men tycker att religionen är intressant ur ett LULZ-perspektiv eftersom anhängarna fick skolstyrelsen i Kansas att ändra sig. Nu senast dök bilden bredvid upp i Aftonbladet. En österrikisk Pastafarian bär sin religiösa huvudbonad på sitt körkortsfotografi. Ett durkslag.
Den andra religionen som jag fått upp ögonen för är givetvis Kopimismen. Jag blev ganska tidigt medveten om att Isak Gerson hade något i görningen och erbjöd mig till och med att hjälpa till i början. Dock är jag för mycket agnostiker för att helt och hållet bekänna mig till Kopimismen. Åter igen så betraktar jag Kopimismen genom ett politikfilter och det är mycket intressanta saker som händer i religionens värld.
Pingback: Efter pastafarianismen; pulinismen! | Altruist konsult
Pingback: En chefspappas vardag… » Länge leve Spagettimonstret!